Tjejvättern
Imorgon gäller det, då ska jag cykla mitt nionde tjejvättern. Och fy så omotiverad jag är :S Tentaångesten och allmänn trötthet gör att jag mer än gärna offrar anmälningsavgiften bara för att få tillhöra hejjaklacken för en gång skull. Det faktum att jag inte tränat mycket mer än förra året gör inte saken bättre, kondisen är ju inte direkt på topp och tio mil på cykel kommer bli jobbigt. Frågan är om det är ok att ge upp såhär dan före bara för att motivationen tryter? Skulle inte tro det. Jag är väl ändå inte den typen?
Nåväl, det blir till att bita i det sura äpplet och trampa på så länge benen lyder mig. Någon gång går jag väl i mål.
Dags att packa ner lite kläder och dylikt inför morgondagen. För efter tjejvättern bär det av hem till Wilma som fyller två. Barnkalas! Ska försöka komma på något kul att ge henne bara, present har jag inte skaffat än nämligen. Tur att jag har några alternativ iaf, en tvååring brukar inte va så kräsen. :)
